Din kundvagn

Din kundvagn är tom

Varukorg

Benhinneinflammation – medialt tibiasyndrom

Senast uppdaterad: 2 mars 2022

Beskrivning av skada

Benhinneinflammation kallas även medialt tibiasyndrom eller medial tibiaperiostit. Detta är en förslitningsskada för underbenets muskler och senors fäste mot insidan av tibia (skenbenet).  Skadan utmärker sig med smärta på underbenets framsida vid aktivitet som löpning eller gång.

Det är trots namnet ingen inflammation utan en överbelastningsskada. En vanlig orsak är för snabb upptrappning av träning. En annan orsak kan vara missförhållande i muskelstyrka mellan vadmuskeln och musklerna på framsidan av underbenet.

Om musklerna på benets framsida inte är starka nog att absorbera stötarna som uppstår vid gång eller löpning blir dessa överbelastade.
Andra orsaker kan vara hög belastningen under en längre tid. Musklerna är då trötta och utmattade och klarar inte av att absorbera energin från stötar längre. Dåliga skor kan också ha stor inverkan på problemet då skornas primära uppgift är att minimera kraftpåverkan på kroppen.

Olika typer av hjälpmedel

Beroende på den utlösande faktorn för benhinneinflammationen kan olika hjälpmedel hjälpa och förebygga mot upprepande skada.

Ortoser

  • Värmande Vadskydd för underbenet är effektiva för att främja blodcirkulationen, för att minska smärta och påskynda läkningen.
  • Stödstrumpor främjar cirkulationen, driver bort svullnad och ger bra kompression som minskar smärtpåverkan. Dessa kan även användas då du inte tränar.
  • Fotledsstöd kan minska ogynnsamma rörelser, värmer och stabiliserar ankelledsmuskulaturen. Har du svaga ankelleder kan du med fördel använda dessa vid träning för att minska risk för överansträngning.
  • Massagepistol kan även användas på de ömmande delarna för att minska smärta och stimulera cirkulationen.

Skor

  • Stabil sko med bra stötdämpning för att minska stötarna som underbenet annars får ta. Tänk på att olika skor är byggda på olika sätt och med olika egenskaper beroende på vad de har för användningsområde.
  • Barfotaskor är enbart tillverkade för personer som är mycket aktiva och bör inte användas av personer som enbart utför lättare motionsträning. Dessa ställer stora krav på att muskelstrukturerna är starka och vana vid hård belastning.
  • Skor med pronationsstöd (skor som är stabilare på insidan än vanligt) kan användas om du är tippar inåt kraftigt med foten vid löpning. Annars rekommenderas en neutral sko.

Tänk även på att olika skor böjer sig olika framtill vid tålederna. Detta varierar främst beroende på vad skon är gjord för att användas till.  Undvik skor som är platta och hårda framtill i böjningen vid tålederna, dessa medför att foten får jobba hårdare för att driva fram steget under gång och löpning.

Inlägg

  • Ortopediska inlägg för korrigering av fot/vrist. Om det föreligger felställningar som pronationsställning översträcks musklerna vilket resultera i ökad belastning. Fötter med höga fotvalv är ofta stummare än fötter med normalhöga fotvalv. En fot med ett högt fotvalv absorberar stötarna sämre vid löpning och behöver ett inlägg med bra dämpning. I vissa fall kan man när men har ett högt fotvalv även behöva ett inlägg med en kil inbyggd på utsidan. Detta gör att foten hamnar rakare mot underlaget vilket blir speciellt märkbart under löpning.

 

  • Har man enbart i behov av lättare stöd och avlastning räcker det oftast med ett prefabricerat inlägg dvs: ett inlägg som inte är specialtillverkat och format efter just dina fötter.
  • Är du dock i behov av mera stabilitet, kraftigare dämpning, avlastningar av olika delar eller halt enkelt vill ha ett inlägg med oslagbar komfort rekommenderar vi starkt individuella inlägg istället.

 

 

Symtom

Symtom vid Benhinneinflammation är exempelvis:

  • Smärta längs skenbenet. Antingen få insidan eller framsidan av skenbenet eller båda områdena
  • Ömhet är vanligt särskilt efter löpning eller annan ansträngning
  • Svullnad kan förekomma på framsidan av underbenet
  • Smärta under ansträngning såsom löpning, rask promenad eller annan kraftig belastning av underbenet. Smärtan kan senare efter aktiviteten är avslutad övergå till värk och ömhet.
  • Stelhet i benen. Särskilt när du suttit en stund. Denna försvinner i regel en liten stund efter du börjat gå igen.

Vem det drabbar

Benhinneinflammation är vanligt hos de som belastar underbenet med stötar som exempelvis löpare. Personer med höga fotvalv, plattfotade, pronationställning på fötterna eller överviktiga har högre risk att drabbas av benhinneinflammation.

Risken för benhinneinflammation ökar om du:

  • Har för låg eller för hög hålfot (detta kan påverka att fotställningen vilket i sin tur påverkar hur musklerna upp mot underbenet jobbar under aktivitet.
  • Vid löpträning särskilt i början av ett intensivt träningspass.
  • Att du tränar på för hårt underlag (ex asfalt eller idrottshall)
  • Att du har felaktiga skor för din fotställning: tex att du har en sko med pronationsstöd fast du har en hög hålfot och redan belastar mera på utsidan av foten)
  • Att skorna är slitna och inte tar upp stötar längre (tips: en löpassko behåller dämpningen bra under första året sedan blir den stadigt sämre. så springer du regelbundet så byt skorna 1gång/år så slipper du mycket onödiga bekymmer)
  • plötslig intensifiering av träningen. Att man tränar hårdare, under längre tid eller oftare.

Detta kan du göra själv

De flesta blir bra från besvären, men för att undvika långvariga besvär är det bar att göra något åt dem så fort som möjligt.

  • Vila mycket från aktiviteter som belastar underbenet med stötar, tillexempel hopp, löpning, power walks mm. Alternativa träningsformer kan istället vara simning, cykling, rullskridsko mm.
  • Stretcha musklerna på underbenets framsida.
  • Kontrollera att man har stabila skor med bra stötdämpning som passar ens fötter.
  • Införskaffa ortopediska skoinlägg för korrigering av eventuella felställningar i fot eller vrist.
  • Värmande ortos för att främja blodcirkulationen.

Förebygg påverkan!

Om du ofta drabbas lätt av benhinneinflammation finns saker du kan göra för att förebygga problemen.

  • Starta träningen med låg intensitet.
  • Vid löpträning: trappa upp din distans med maximalt 10% per vecka. På så sätt hinner musklerna anpassa sig väl till de längre träningspassen.
  • Använd bra skor.
  • Använd gärna inlägg. Individuellt anpassade inlägg är överlägset bäst i funktion och passform.
  • Varva med olika form av träning.
  • träna muskelstyrka och balans i bål, höft och ben.
  • Se eventuellt över din löpteknik.

Behandling i vården

Går inte smärtan över efter några veckor ska man kontakta vården för att utreda eventuell stressfraktur. En fysioterapeut kan hjälpa dig med olika övningar eller på ett djupare plan se över din träning för att underlätta och förebygga uppkomsten av besvär i framtiden.

Aktuellt med operation?

Vid svåra och långvariga besvär där andra olika behandlingsmetoder har testat utan resultat kan operation bli aktuellt. De flesta blir bra efteråt, men det tar minst tre månader innan man kan vara fysisk aktiv igen.

Skriven av Rebecka Stavenheim

Leg. Ortopedingenjör

Leg. Ortopedingenjör med 4-års erfarenhet inom området ortoser och proteser.

Ring oss på 0500-483000 för enskild rådgivning och hjälp

X