Diskbråck

I denna guide skriver vi om din skada och lyfter fram hur du kan göra för att lindra besvären. För varje skada skriver vi också vilka hjälpmedel som vi rekommenderar för att du ska bli bättre.

Beskrivning av skada

Diskbråck uppstår i ryggen. Mellan kotorna i ryggraden finns det dämpande material som kallas diskar. Diskbråck är när diskarna av någon anledning buktar ut mellan kotorna. Detta kan göra ont och hindra olika rörelser.

Diskbråck går oftast över efter några dagar eller ett par veckor. Ibland kan man ha känningar upp till ett par månader innan man är helt återställd.

Olika typer av hjälpmedel

Det finns också andra metoder som kan lindra. Till exempel akupunktur, korsett, kyla, värme, ultraljud och tens. Dessa metoder kan lindra besvären, men det finns inga vetenskapliga studier som bekräftar att metoderna hjälper till att läka diskbråcket.

Symtom

  • Ont i ryggen.
  • Smärta som strålar ner i ett ben, så kallad ischias.
  • Domningar och stickningar i benet och foten.
  • Svårt att kontrollera rörelserna i benen.
  • Svårt att kontrollera urin och avföring.

Du kan få följande symtom vid diskbråck i halsryggen:

  • Ont i nacken.
  • Smärta som strålar ut i armarna, eventuellt också i fingrarna.

Vem det drabbar

Diskbråck kan drabba både män och kvinnor och man kan få det i hela ryggraden men oftast sätter det sig i nedre delen av ryggen som kallas ländryggen. Man kan även få diskbråck i halsryggen och då kan man får smärtor som strålar ut i armen. Tungt fysiskt arbete kan påverka att du drabbas av detta.

Detta kan du göra själv

  • Gör vardagliga sysslor du känner att du klarar av.
  • Du som arbetar bör gå tillbaka till jobbet så snart du orkar. Försök att stå upp och arbeta om du har ett stillasittande jobb. Du kan behöva sjukskriva dig ett tag om du har ett fysiskt krävande jobb.
  • Försök motionera så gott det går. Lättare träning stärker dina ryggmuskler och benmuskler.
  • Lägg en kudde under benen när du ligger på rygg så att dina höfter och knän böjs om du har diskbråck i ländryggen.
  • Prova att ligga på sidan i fosterställning.
  • Lindra smärtan med värktabletter om det behövs. De gör dig inte frisk från diskbråcket, men kan hjälpa dig komma igång med vardagsaktiviteter.

Behandling i vården

Behandlingen vid diskbråck består av läkemedel, fysioterapi och ibland operation.

Läkemedel

Ibland hjälper det inte att enbart röra på sig och ta receptfria läkemedel. Då kan du behöva starkare, receptbelagda läkemedel.

Besök hos fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor

Du kan själv kontakta en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor. Det behövs ingen remiss. De kan hjälpa dig att lägga upp ett träningsprogram så att du kommer igång och tränar upp musklerna och konditionen. Träningen gör att du blir starkare, rörligare och får mindre ont.

Det är viktigt att behandlingarna utvärderas. Det kan vara bra att ompröva behandlingen om du inte blivit bättre efter tre till fyra gånger, och fundera över något annat sätt att lindra besvären.

 

 

Aktuellt med operation?

Vid allvarliga fall kan operation vara nödvändig. Prata med din läkare om du kan behöva en operation, om du har mycket ont och upplever att du inte kan leva ett aktivt liv igen. De som opereras blir i regel bättre eller helt bra, men det är inte alltid lämpligt med en operation.

Du kan behöva en operation omedelbart i följande situationer:

  • Diskbråcket trycker på nerver till urinblåsan eller ändtarmen och du kan inte kontrollera urin eller avföring.
  • Du blir förlamad i benet eller i armen.

Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt om du ska opereras. Du får den information du behöver av din läkare.

Skriven av

Michael Bankler

Leg. Ortopedingenjör

med 15-års erfarenhet. Specialiserad inom området ortoser, barnortopedi och proteser.