
Karpaltunnelsyndrom
I denna guide skriver vi om din skada och lyfter fram hur du kan göra för att lindra besvären. För varje skada skriver vi också vilka hjälpmedel som vi rekommenderar för att du ska bli bättre.
Beskrivning av skada
Karpaltunnelsyndrom orsakas av att medianusnerven, som är en nerv som är viktig för handens funktion och känsel, kommer i kläm. Handlovens ben bildar golv och väggar i karpaltunneln medan taket utgörs av karpalligamentet, ett starkt bindvävsstråk. Det begränsade utrymmet gör att trycket ökar i karpaltunneln, t.ex. vid svullnad av karpaltunnelns strukturer. I karpaltunneln löper, förutom medianusnerven, även muskelsenor till fingrarna.
Symtom uppkommer när trängseln blir så betydande att nerven drabbas av syrebrist vilket då kan leda till bl.a. domningar och värk.
Olika typer av hjälpmedel
Handledsortoser finns i en rad olika utförande beroende på användningsområde och skada. Det som även styr vilken handortos man behöver är var, när och hur man kommer att behöva använd hjälpmedlet. Det finns övertygande evidens för att handledsskydd hjälper i lindring av symptom vid karpaltunnelsyndrom.
Samtliga typer av skydd nedan är lämpliga att använda vid karpaltunnelsyndrom. Har du en allvarligare problematik så bör du välja en stabilare variant. I vissa fall kan det även vara lämpligt att använda ett mer stabilt skydd vid vissa aktiviteter men ett mindre, bekvämare skydd att använda på natten.
Handledsskydd utan skena
En väldigt smidig och smärtlindrande typ av handledsskydd.
Motverkar extremlägen (ytterlägen) av handleden efter en stukning eller annat trauma. Kan med fördel användas i arbetet med även under natten, då det inte är i vägen och hjälper brukaren att stabilisera och minska påverkan på handleden.
Ett exempel på ett sådant skydd är som är lämpligt för karpaltunnelsyndrom är Lacy stabil.
Handledsskydd med skena på ovansidan
En smidig och stabil typ av handledsskydd.
Stabiliserande och motverkar extension (uppvinkling) och dorsalflektion (nedvinkling) av handen: denna används vid stukning eller trauma mot handleden då uppåtböjning(extension) av handleden framkallar smärta, men även lämpligt vid karpaltunnelsyndrom. Ingen skena i handflatan som påverkar handens övriga funktioner. Ett exempel på ett sådant handledsskydd är Bromsa.
Handledsskydd med skena i handflatan
En mycket smidig och stabil variant av handledsskydd.
Skena i handflata och enklare kardborreband på ovansidan. Enkla att använda nattetid för b.la karpaltunnelsyndrom eller andra skador då böjning (flexion) av handleden behöver begränsas. Ett exempel på ett sådant skydd är Alfa 3110.
Handledsskydd med skena på båda sidor
En mycket stabil typ av handledsstöd men mindre smidigt pga dubbla skenor.
Det skyddar handleden och minskar smärtpåverkan efter skada eller inflammatoriskt tillstånd. Eftersom skyddet både har skena över handrygg och handflata så minskar det rörelsen av handleden kraftigt. Det är ett immobiliserade skydd som används då brukaren önskar minimera så mycket rörelse av handleden som möjligt, t.ex. vid stor smärta i samband med flexion (böjning) av handleden. Ett exempel på en sådan skena är Wrist Lacer.
-
Handledsstöd Bromsa - Begränsar uppåtvinkling av handen
Inflammation i handleden, Värk i handled, Karpaltunnelsyndrom, Handledsdistorsion (stukning av handleden)
-
Handledsskydd Prisma 7070 - Extra stabilt
Inflammation i handleden, Värk i handled, Svag handled, Karpaltunnelsyndrom, Handledssmärta (Överbelastning av handled)
Symtom
Fingrar och delar av handen kan drabbas av symtom på karpaltunnelsyndrom. De vanligaste symptomen är
- Domningar
- Pirrningar
- Stickningar
Symtomen kan ofta komma lite smygande i början. Det är vanligt att man först känner av symtomen nattetid, då handleden kan ligga böjd i samma position under längre tid. När handleden är böjd ökar trängseln i karpaltunneln vilket ger symtom.
När man vaknar och sträcker ut handleden ökar utrymmet och symtomen kan därmed försvinna. Besvären kan också öka om man arbetar med handleden böjd. För att man ska kunna dra slutsatsen att symtomen är orsakade av karpaltunnelsyndrom är det viktigt att de påverkade området motsvarar de röda området i bilden nedan.
Förutom pirrningar och domningar så kan syndromet leda till fumlighet och försämrad finmotorik, vilket kan leda till att man lätt tappar saker eller har minskad greppstyrka.
Bild 2. Bilden visar känselområdena för de tre huvudsakliga nerverna i handen, med handflatesidan till vänster och handryggen till höger. Den röda färgen illustrerar det område som försörjs av medianusnerven, den nerv som är påverkad vid karpaltunnelsyndrom.
Vem det drabbar
Karpaltunnelsyndrom kan drabba både män och kvinnor, men är vanligast hos kvinnor i 40-60 års åldern. Graviditet och vissa hormonella sjukdomar, såsom underfunktion av sköldkörteln och diabetes, kan öka risken för karpaltunnelsyndrom.
- Utan känd orsak – Syndromet uppstår utan tydlig bakomliggande orsak. Det är framförallt denna grupp som är överrepresenterad av gravida samt medelålders kvinnor.
- Efter skada – Efter våld mot handloven kan benbrott, stukning eller blödning orsaka tryck på nerven vilket kan orsaka trängsel, och därav symtom.
- Sjukdom – Sjukdomar som ger upphov till svullnad i vävnaderna kan också påverka utrymmet i karpaltunneln. Tre sådana sjukdomar är underfunktion av sköldkörteln, diabetes samt reumatism.
- Arbetsskada – Det finns indikationer på att vibrerande verktyg kan påverka nerverna i händerna, framförallt efter långvarig exponering, och på så sätt ge upphov till karpaltunnelsyndrom.
Bild 1. Bilden visar medianusnerven och de muskelsenor som löper i karpaltunneln. Karpaltunnelns “tak” utgörs av karpalligamentet, ett starkt bindvävsstråk som begränsar utrymmet för de underliggande strukturerna.
Detta kan du göra själv
Flertalet patienter med lindriga, kortvariga besvär orsakade av karpaltunnelsyndrom behöver inte söka sjukvårdens hjälp. Det finns några råd man kan använda sig av innan man söker vård:
- Vid upprepad aktivitet som ger symtom, vila handen.
- Undvik att arbeta med handleden böjd samt undvik vibrerande verktyg
- Vid ensidiga besvär, använd den friska handen vid symtomgivande sysslor
- Använd handledsstöd/ortos som stabiliserar handleden och minskar symtomen
Behandling i vården
Hur vårdkedjan ser ut kan bero lite på lokala traditioner och rutiner, men ofta får du träffa en läkare eller fysioterapeut/sjukgymnast som kan hjälpa till att ställa diagnosen. I de flesta fall är symtomen så tydliga att ingen ytterligare utredning är nödvändig.
Behandlingen kan bero lite på den bakomliggande orsaken, är du till exempel gravid eller har en hormonell sjukdom kommer besvären att minska eller försvinna när barnet blivit förlöst eller sjukdomen blivit behandlad.
Oavsett bakomliggande orsak kommer du dock sannolikt få träffa en arbetsterapeut (som en fysioterapeut/sjukgymnast specialiserad på hand och handled) där första steget är en anpassad handledsortos, något du kanske dock redan ordnat på egen hand. Arbetserapeuter kan också ge råd kring ergonomi och rörelemönster.
Aktuellt med operation?
Om man redan provat en adekvat handledsortos samt diskuterat ergonomi med arbetsterapeut men trots detta har kvarstående symtom i över 2 månader bör operation övervägas.
Övriga tecken som kan leda till att det kan vara lämpligt med operation är nedsatt känsel i tumme, pekfinger, långfinger eller halva ringfingret, alternativt att musklerna (thenarmuskulaturen) som styr tummen minskat betydligt i storlek. Vid en operation klyver man karpalligamentet (taket i karpaltunneln) vilket minskar trycket på medianusnerven så att symtomen försvinner.
Skriven av

Michael Bankler
Leg. Ortopedingenjör
med 15-års erfarenhet. Specialiserad inom området ortoser, barnortopedi och proteser.