Din kundvagn

Din kundvagn är tom

Varukorg

Reumatism

Beskrivning av skada

Vi har valt att belysa ledgångsreumatism då det är den vanligaste av de reumatiska sjukdomarna.

Ledgångsreumatism är en inflammatorisk sjukdom som gör att lederna blir vätskefyllda, ömma, svullna och varma. Anledningen till detta är att kroppens immunförsvar börja reagera på lederna i kroppen. Efter en längre tid med inflammation kan den börja skada även andra delar runt lederna. Detta kan leda till att rörligheten i lederna försämras och att de kan bli felställda. Inflammationen börjar oftast i händer och fötter, men kan sprida sig till andra kroppsdelar.

Vem det drabbar

Man vet ännu inte helt vad som orsakar ledgångsreumatism, men det finns vissa ärftliga anlag som kan öka risken för att man drabbas. Andra orsaker som kan öka riskerna för ledgångsreumatism är rökning och hormonella faktorer. Ledgångsreumatism är dessutom mer än dubbelt så vanligt hos kvinnor jämfört med män. De flesta som drabbas av ledgångsreumatism är mellan 60 och 70 år.

Symptom

Besvären från ledgångsreumatism kan skilja sig mycket från person till person och besvären kan även vara svårare under vissa perioder i livet. Ett vanligt symptom är dock att man får värk i lederna på båda sidor av kroppen, vilket kallas symmetrisk eller liksidig smärta. Man känner sig stel och öm och lederna blir svullna och ömma. Vid kraftig inflammation kan lederna även bli varma. I perioder med pågående inflammation känner man sig ofta trött. Under dessa perioder kan man även tappa vikt samt få förhöjd kroppstemperatur (feber).

Detta kan du göra själv

För att behålla rörligheten och styrkan i händerna är det viktigt att träna dem. Om man inte tränar händerna finns det en risk för att man får minskad greppfunktion. Risken för felställningar i lederna i händerna minskar även vid träning.

Det är bra att träna fötterna för att bibehålla rörligheten även i dem. Utöver träning är det även viktigt att man tar hand om sina fötter och använder bra skor, eftersom det annars finns en risk för att man får problem med fötterna tidigt.

Det är bra att äta allsidig kost och att inte röka, eftersom riskerna att drabbas av åderförfettning tidigt i livet är större om man lider av ledgångsreumatism.

Olika typer av hjälpmedel

För att lindra symptomen från ledgångsreumatism i fötterna är det viktigt att använda fotriktiga skor, eftersom fötterna då avlastas vilket i sin tur minskar smärtan. Genom att använda en inläggssula kan man avlasta foten ytterligare. Om man tar kontakt med en ortopedteknisk avdelning kan man göra en fotanalys och därigenom få en inläggssula som är anpassad efter ens fot. Det finns även prefabricerade inläggssulor att köpa i butik, dessa är dock inte individanpassade.

Om man har problem med ledgångsreumatism i händerna kan man använda en stödskena, ett sånt kallat handledsskydd. Det finns väldigt många olika handledsskydd och vilken man ska välja beror på vilka symtom och behov man har. På en ortopedteknisk avdelning kan man få hjälp med att välja ut en lämplig modell.

Behandling i vården

Misstänker en läkare att det rör sig om ledgångsreumatism får du så snabbt som möjligt träffa en specialist på reumatiska sjukdomar, en reumatolog. Reumatologen bedömer om du behöver få antireumatisk medicin.

Under perioder med svårare besvär av sjukdomen är det vanligt att ha regelbunden kontakt med reumatologen. Är sjukdomen i en lugnare fas kan det räcka med att du har kontakt med läkaren på vårdcentralen. Du får också kontakt med ett reumatologiskt vårdteam.

Ju tidigare du får behandling, desto större är möjligheterna att påverka sjukdomen och minska skadorna. Behandlingen av ledgångsreumatism går ut på att dämpa inflammationen och smärtan och i bästa fall få dem att försvinna helt. Samtidigt ska muskler och leder hållas i trim så att du inte får sämre funktion i de sjuka lederna. Det görs med hjälp av läkemedel, fysioterapi, arbetsterapi och egen träning.

Aktuellt med operation?

Ibland används kirurgi för att lindra smärta eller för att förebygga skador och felställningar. Till exempel kan en inflammerad ledhinna opereras bort för att förhindra att ben och brosk förstörs. Ett sådant ingrepp kallas synovektomi. Operationen är inte så vanlig längre eftersom den ofta kan ersättas av kortisonsprutor i lederna.

Vid svårare skador, då benet har förstörts i exempelvis ett knä, en höft eller en axelled, kan den skadade leden ersättas med en ny led, en så kallad protes. Det brukar ge bra resultat. Sedan länge har det varit möjligt att förbättra handens rörelseförmåga med silikonproteser i fingerlederna.

Det går också att få stabila och smärtfria leder genom att steloperera till exempel fot- och handleder. I vissa situationer gör operationen att du får mindre ont och bättre funktionsförmåga. Steloperationer har blivit allt ovanligare eftersom det numera finns större möjligheter att förhindra att en led skadas så svårt att den måste stelopereras.

Ibland görs ett ingrepp för att frigöra en nerv som har kommit i kläm eller ersätta en sena som har brustit.

Skriven av Michael Bankler

Ortopedingenjör