Åderbråck i benen

I denna guide skriver vi om din skada och lyfter fram hur du kan göra för att lindra besvären. För varje skada skriver vi också vilka hjälpmedel som vi rekommenderar för att du ska bli bättre.

Beskrivning av skada

Åderbråck är utvidgade ådror i benen. De ser ut som blåa knöliga upphöjningar av ådrorna i benen. De uppstår eftersom ådrornas klaffar inte sluter tillräckligt tätt och blodet strömmar tillbaka. Man kan få problem med smärtor i ben eller vaden, särskilt om man står länge.

Orsaker av åderbråck.

Våra blodådror som transporterar blodet till hjärtat har klaffar som förhindrar att blodet strömmar tillbaka. Om dessa klaffar inte sluter tillräckligt tätt strömmar blodet tillbaka i benet. Detta medför att trycket ökar på åderväggen och i sin tur töjer ut ådern.

Åderbråck kan också orsakas av ändringar av åderväggens struktur. Denna kallas för primärt åderbråck. Åderbråck man orsakas av andra orsaker också som exempelvis trombos (blodpropp). Då kallar man detta för sekundärt åderbråck.

Olika typer av hjälpmedel

Stödstrumpor är för många människor ett utmärkt hjälpmedel med syfte att förbygga och minska påverkan av åderbråck.  Ofta rekommenderar läkaren stödstrumpor vid första symtom på åderbråck, särskilt om man har ökad risk för åderbråck.

Stödstrumpor används för att förebygga trötthetskänslan, motverka svullnad i fötter och ben och hjälper till att pumpa upp de syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat. Under långa aktiva arbetspass som exempelvis för sjuksköterskor, frisörer, lärare eller andra yrken då man står mycket kan det också vara bra med stödstrumpor för att minska risk för uppkomst av åderbråck.

Stödstrumpor används också för att förbygga och blodproppar vid för lite rörelse av kroppen,  där inte muskelpumpen används tillräckligt. Exempel: Efter operation där man ligger stilla mycket men även då man sitter under långa stunder som exempelvis på flygresan eller vid stillasittande kontorsjobb.

Symtom

Första symptomen av åderbråck kan vara:

  • Tunga, trötta och ofta varma ben
  • Klåda kan uppstå runt åderbråcket
  • En spänd känsla i benen
  • Kramper
  • Ömmande eller stickande smärta i vaden
  • Smärta när man står eller sitter för länge i samma position

Symptomen vid längre existerande åderbråck kan vara:

  • Ödem runt anklarna och/eller underben
  • Hudutslag, eksem
  • Pigmentförändringar, förhårdnader i huden
  • Svårläkta bensår, infektioner

Vem det drabbar

Kvinnor är känsligare att få åderbråck. Risken ökar vid: genetiska faktorer (vissa familjer drabbas oftare åderbråck), trombos, hormonella ändringar, graviditet och stående yrke (exempelvis: sjuksköterskor, frisörer, kirurger m.fl.).

Var tredje vuxen person drabbas av åderbråck i någon form. Åderbråck brukar sällan försvinna av sig själv utan kräver vid problem oftast behandling med undantag för åderbråck i samband med graviditet.

Detta kan du göra själv

  • Korta regelbundna promenader vid mycket sittande eller stående yrke.
  • Sträck ut fötterna och gå på tå då och då.
  • Undvik klämmande, högklackade skor.
  • Håll koll på din vikt
  • Regelbunden fysisk aktivitet, vadmuskler som aktiveras medför att blodet cirkulerar bättre. (promenader, cykling, simning)
  • Sov med benen högt (med hjälp av kuddar under dina ben i fall man har svullna ben).
  • Åtsittande byxor, strumpor med hård resårkant ska undvikas.
  • Undvik direkt solljus på dina ben i fall du har åderbråck
  • Hårborttagning och vaxning ska göras ytterst försiktig och aldrig appliceras direkt på åderbråcket!

Behandling i vården

Själva åderbråcket är inte farligt, det är konsekvenserna och komplikationer som kan vara problematiska. Därför rekommenderas alla som har symptom eller besvär av åderbråck att kontakta sin vårdcentral. Vid behov hänvisar läkaren vidare till en specialist.  Åderbråck som inte behandlas ordentligt kan orsaka en trombos (blodpropp). När en blodpropp bildas i en djupliggande åder, ökar risken på lungemboli (blodpropp i lungan). Vid blodproppar i de ytliga venerna kan de orsaka en inflammation som kallas för tromboflebit. Venen känns då hård, röd och inflammerad.

Får man svullnad, bensår, eksem eller hudinflammation är det ytterst viktig att kontakta din vårdcentral.

Blir man rekommenderad av sin läkare att använda stödstrumpor är det i regel medicinska kompressionsstrumpor som menas. Medicinska kompressionsstrumpor uppfyller vissa krav rörande kompression eller tryck som finns som standard inom svensk sjukvård. De medicinska kompressionsstrumporna är indelade i tre olika klasser, från svag till stark kompression. Valet av tryck bestäms av behandlande sjukvårdspersonal och beror på hur svåra besvär man har med sina ben och fötter. (Allt från CCLI upp till CCLIV)

Aktuellt med operation?

Om du har besvär av åderbråck kan behandling behövas. Det finns flera alternativa och avancerade tekniker förutom operation för att ta bort åderbråck.

Klassiskt Operation eller ”stripping”

Har man stora slingriga och utbredda ådror kan det vara aktuellt med operation. Huvudådrorna avlägsnas då tillsammans med de flesta synliga åderbråcken. Andra vener tar då sedan över den borttagna åders funktion. Efterbehandling med kompressionsstrumpor är oftast rekommenderad. Orsaken till problematiken kan dock inte tas bort och återkommande besvär kan inte uteslutas vid denna behandling.

Behandling med värme eller skum

Värmebehandling med laser eller behandling med mikrovågor är andra vanliga metoder för att ta bort åderbråck. De stora ådrorna förstörs av värmen från lasern eller av mikrovågorna. Synliga åderbråck måste dock vanligen tas bort genom små hud snitt, precis som vid en vanlig operation. Detta utförs oftast under lokalbedövning.

Ibland kan man med en spruta injicera ett skum som gör att åderbråcken skrumpnar och försvinner.  Den behandlingen kräver ingen bedövning, men är något mindre effektiv än operation. Du kan därför behöva behandlas flera gånger. Skumbehandling används oftast för små och mindre utbredda åderbråck.

Skriven av

Cindy Drybooms

Leg. Ortopedingenjör

Ortopedsytekniker med 19års erfarenhet. Specialiserad inom korsetter, gördlar, bröstproteser, och ortoser.