Hälsporre/Plantarfasciit

I denna guide skriver vi om din skada och lyfter fram hur du kan göra för att lindra besvären. För varje skada skriver vi också vilka hjälpmedel som vi rekommenderar för att du ska bli bättre.

Beskrivning av skada

Hälsporre och Plantarfasciit är närbesläktade åkommor men är egentligen inte samma sak. Det finns (även inom sjukvården) en missuppfattning gällande dessa tillstånd.

Plantarfasciit är en relativt vanlig åkomma som uppstår vid överbelastning av den breda och tjocka sena som stödjer hålfoten. Smärtan lokaliseras oftast till framkant/insida av hälbenets undersida där senan fäster. Den kan också upplevas längre fram mot hålfoten. Detta är således en inflammation i senskidan under foten.

Vid senfästet framför hälen kan det i vissa fall bildas en pålagring som på röntgenbilder ser ut som en tagg. Detta benämns som en hälsporre.

Själva sporren i sig behöver inte göra ont och kan även ses vid röntgenundersökning av individer utan några besvär. Hälsporre kan dock något felaktigt benämnas som Plantarfasciit, vilket antyder på att besväret skulle vara av inflammatoriskt karaktär.

För att påskynda läkningen och minska symptomen krävs en behandling där flera moment såsom träning, stretching och avlastning ingår.

Olika typer av hjälpmedel

Stötdämpande men stabila skor och skoinlägg är effektivast för att smärtlindra och avlasta under dagen. Med inläggen är det viktigt att de ger ett bra stöd i hålfoten. På så sätt minskas belastningen på senskidan, vilket i sin tur minskar uppkomsten av smärta.

Har man även en tendens av att pronera (tippa inåt med foten) så kan en pronationskil användas för att minska denna missgynnsamma fotställning. Det finns även kilar som man kan placera bak i skorna för att det skall bli mjukare och för att minska kraftpåverkan på hälbenet vid gående och stående.

För att ytterligare få hjälp med besvären finns speciella stödstrumpor som ger kompression och stimulerar cirkulationen.

Hälkil

Hälkilen flyttar belastningen framåt i foten och minskar tryck på den smärtsamma häldelen. Den har även stötdämpande egenskaper för ökad komfort.

Kilen kan även användas i kombination med ett inlägg. Var dock observant på att placera kilen under inlägget, för att inte ändra på inläggets stödjande och avlastande egenskaper. Kilen är enkel att flytta från skor till skor, men viktigast är att du använder den i de skor du står och går i mest på dagarna.

Här är ett exempel på en sådan Hälkil.

Pronationskil

Kilen kan användas enskilt men även i kombination med ett inlägg. Var dock observant på att placera kilen under inlägget, för att inte ändra på inläggets stödjande och avlastande egenskaper.

Kilen är enkel att flytta från skor till skor, men viktigast är att du använder den i de skor du står och går i mest på dagarna.

Kompressionsstrumpa

En kompressionsstrumpa kan användas för att minska smärtpåverkan och stimulera cirkulationen. Används främst under dagen för effektiv smärtlindring och minskning av svullnad. Vid stora bekymmer kan strumpan även användas på natten.

Här är ett exempel på en Kompressionsstrumpa.

Symtom

  • Belastningssmärta som är lokaliserad under- eller på insidan av hälen. Smärtan kan variera från milda besvär vid tung belastning till invalidiserande smärta vid stående och gång som påverkar vardagliga rörelser.
  • Stelhet och uttalad smärta vid första stegen på morgonen. Denna smärta kan upplevas mycket besvärlig. Ofta minskar smärtan, eller går helt över, efter en stunds belastning.
  • Smärtan kan vara mycket varierande från person till person. Vissa upplever lättare obehag och smärta vid löpning, medan andra har så kraftig smärta att det omöjliggör lättare vardagsaktivitet och idrott.
  • Tryckömhet framför hälen och/eller i hålfoten

Besvären kan ibland hålla i en längre tid men sällan över 1 år. Dock kan besvären återkomma senare under livet.

Vem det drabbar

  • Överbelastning – Vanligtvis uppstår överbelastningen över längre tid som vid mycket gående och stående på hårt underlag. Den kan exempelvis uppkomma efter en för individen onormalt lång promenad eller efter användande av skor med sämre kvalitet (vanligtvis skor som är tunna och stumma i sulan).
  • Snabba belastningsförändringar – Plantarfasciit kan också uppstå vid byte av aktivitetsgrad, byte av träningsunderlag, byte av skor eller efter för snabb stegring av träning. Detta kan alltså uppstå efter för snabba belastningsförändringar.
  • Fotförändring – I vissa fall har det uppstått en fotförändring. Hög ålder, kraftig belastning, medicinering eller muskelsvaghet är exempel på sådana förändringar. Det som då hänt är att hålfoten sjunkit, vilket i sin tur medför att belastningen av senskidan blir kraftigare än normalt. Dessa personer är då även mera benägna att återfå hälsporre i framtiden.
  • Fotvalv – Hälsporre är något vanligare hos individer med hög hålfot eftersom senan från början är kortare och därigenom mer känslig för strukturförändringar.
  • Övervikt – Övervikt ses hos många som drabbas av hälsporre och anses vara en viktig riskfaktor. Dock ses inte ökat BMI som riskfaktor hos vältränade individer.
  • Kort hälsena – Det finns även studier som pekar på att kort hälsena och tågång ökar risken för hälsporre. En trolig orsak till detta är att både hälsenan och senskidan under foten fäster i hälbenet, vilket medför att dem påverkar varandra.

Vanliga orsaker

  • Minskad/ökad belastning eller aktivitetsgrad
  • Undermåliga/felaktiga skor
  • Träningsfel
  • Biverkningar efter medicinering
  • Hålfotsförändringar pga. belastning, ålder eller muskelsvaghet.

Ibland finner man dock ingen orsak till varför inflammationen uppkommit.

Detta kan du göra själv

  • Byt till stabila och väl stötdämpande skor. Här hittar du flera fotriktiga skor som passar för dig med platarfasciit.
  • Byt ut belastande aktiviteter till andra träningsformer. Detta kan betyda att löpning och långa promenader ersätts med cykling, simning eller löpning i bassäng där belastningen inte blir lika stor.
  • Ta smärtstillande vid behov, exempelvis Voltaren eller Ipren. Avbryt aktiviteten när du börjar få ont, samt undvik löpning på asfalt och löpning på tå då detta ger stor påfrestning på senan.
  • Du bör stretcha fotens undersida efter träning. När symtomen sedan minskar kraftigt eller försvinner helt kan man successivt återinföra mer belastande aktiviteter.

Prognosen för plantarfasciit är god. Skadan brukar även läka av sig själv men kan ta lång tid om ingen åtgärd görs. Fortsätter man med ett för skadan provocerande beteende kan dock besvären riskera att bli mycket långdragna

Träningsövningar och stretching kan med fördel göras för att stimulera cirkulationen, stärka och tänja isär senskidan, involverad muskulatur och på så vis påskynda läkningsprocessen.

Några övningar du kan göra hemma

Övningar

Lyft fotvalvet så det bildas en tunnel under foten. Gör detta utan att krumma ihop tårna.

Gör tåhävningar, gärna i en trappa eller på en avsats, för att på så vis komma ned lägre med hälen.

Stretching

När skadan just uppkommit samt under de närmaste 4-7 dagarna finns en inflammation i vävnaden som kan lindras med antiinflammatorisk medicin.

Det är i detta stadium som det är allra viktigast att påbörja stretching och träning för att bromsa utvecklingen av inflammationen. Det är dock aldrig för sent att börja stretcha och träna.

Stretchingen är som viktigast på morgonen men bör utföras ett flertal gånger under dagen också. Det går i regel inte stretcha för mycket. Det ska kännas att stretcha (i form av en molande smärta) men du ska inte uppleva huggande smärta vid stretching. I så fall stretchar du något för kraftigt.

Daglig stretching samt träning ökar styrkan i senan samt påskyndar läkningsprocessen och medverkar också till att problemen inte återkommer.

Stretchövningar

  • Stretcha mot en vägg med rakt knä och med böjt knä (olika muskler som stretchas i vaden). Denna stretchövningen är viktig då du även är stram i vadmuskeln.
  • Stretcha senskidan under foten genom att stå mot en vägg som om du stretchar vaden, men vrid foten utåt så all vikt ligger på insidan av trampdynan och böj slutligen knät något. Du skall då känna att det drar i hålfoten.

Behandling i vården

Vid kraftiga besvär och när egenvård inte hjälper kan din läkare, under en period, ordinera mer regelbunden smärtlindring med NSAID preparat (voltaren, ipren, diklofenak).

Vid biverkningar eller då det av andra orsaker anses olämpligt med ovanstående typ av läkemedel kan andra smärtstillande provas, även detta i samråd med läkare.

Det finns även andra besvär som kan ge liknande symtom varför det vid längre tids besvär kan vara bra att träffa läkare.

Du kan få hjälp via sjukgymnast med stretchövningar och tejpning av hälen. Kortisoninjektion kan övervägas, men detta undviks ofta då det är lätt att överanstränga senan vilket kan leda till fördröjda besvär.

Aktuellt med operation?

Det är synnerligen sällsynt att operation behövs vid hälsporre. I de mycket fåtal fall där operation övervägs, och genomförs, så skärs senan helt enkelt bort. Operationen ger ofta ett bra resultat på symtomlindring.

Skriven av

Michael Bankler

Leg. Ortopedingenjör

med 15-års erfarenhet. Specialiserad inom området ortoser, barnortopedi och proteser.